Predikan till den Helige Johannes Döparens dag, (första årgången EB2003).
Upplyft era hjärtan
till Gud och hör dagens heliga evangelium. ✠Så
skriver evangelisten Lukas... [Läs Luk 1:5-17]
Så lyder det heliga
evangeliet.
Lovad vare du, Kristus.
Nåd och frid från
Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.1
Ibland när Gud vill
tala till oss så sänder han en ängel.
Detta händer Sakarias
när han står i templet för att utföra sin tempeltjänst och han
blev rädd, riktigt rädd. Och visst kan vi förstå Sakarias, han
hade genom lottning blivit utvald till att få tända rökelseoffret.
Något som bara i sig själv var något fantastiskt för en präst på
den tiden. Det står att han och hans hustru Elisabet var rättfärdiga
och levde oförvitligt. Människor som lever nära Gud är ofta lite
oroliga för hur det står till med dem i Guds ögon. Elisabet var
barnlös, vilket för henne var en stor skam inför andra och både
hon och Sakarias hade nog bett en och annan bön till Gud om att få
ett barn. Och när så Sakarias står i templet och bränner
rökelseoffret och allt folket står utanför och ber så visar sig
plötsligt Herrens ängel för honom.
Ibland så kan vi
känna oss trygga, men ändå överväldigade, inför det himmelska
när det sker enligt en fast ordning [vifta med
agendan] som vi vant oss vid. Så är det med nattvarden och
så var det säkert för Sakarias när han stod inför templets
förhänge där endast prästerna fick vistas, denna gång vid
rökelsealtaret som var högheligt, intill det allra heligaste, dit
bara översteprästen fick gå in en gång om året. Och när
Sakarias står där och Herrens ängel mycket oväntat visar sig för
honom gör det honom förskräckt. Man kan undra om det inte i
Sakarias huvud dök upp tankar av fruktan över vad han gjort fel i
Guds ögon, eftersom det ibland kunde gå illa när präster
handskades fel med det heliga.
Men ängeln säger då
till honom: ”Var inte rädd, Sakarias, din bön har blivit hörd.
Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig och du skall ge honom
namnet Johannes.”2
Ängeln har ett glädjebud åt honom om en stor nåd som Gud skall
skänka honom. Hans och Elisabets förtvivlade längtan efter ett
barn skall snart vara över och det är inte vilket barn som helst
utan en stor profet, den förste i Israel på fyra sekel. Ett litet
foster som skall uppfyllas med helig Ande redan i Elisabets livmoder.
Han skall bli till glädje för många, en Guds utvalde nasir som får
många i Israel att omvända sig och tro på den som skall ”komma
efter honom, det vill säga Jesus.”3
Fast Elisabet var ofruktsam skulle alltså detta ske. ”Ty ingenting
är omöjligt för Gud”4
Om vi fortsatt några
verser till efter evangelietexten skulle vi också få höra hur
Sakarias ängsligt tvivlar på det budskap som ängeln ger honom och
hur ängeln då presenterar sig som Gabriel, som står vid Guds tron,
och meddelar honom att han skall bli stum tills tiden är inne
eftersom han inte trodde på ängelns ord. Men när ängelns ord går
i uppfyllelse, Elisabet fött deras son och föräldrarna fått
berätta för grannar och släktingar om namnet, Johannes, som Gud
bestämt åt barnet så kan Sakarias återigen tala. Han fylls då av
helig Ande och talar profetiskt de ord ni finner på sidan 1588 [eller se tredje årgångens evangelieläsning] i era
psalmböcker som har fått namnet Sakarias lovsång och som i
klostren läses under morgonbönen varje dag. De som vill får gärna
läsa med mig.
"Välsignad är Herren, Israels Gud, som besöker sitt folk och
ger det frihet. Han reser för oss frälsningens horn i sin tjänare
Davids släkt, så som han för länge sedan lovat genom sina heliga
profeter, frälsning från våra fiender och alla som hatar oss. Han
visar barmhärtighet mot våra fäder och står fast vid sitt heliga
förbund, den ed han svor vår fader Abraham: att rycka oss ur våra
fienders hand och låta oss tjäna honom utan fruktan, rena och
rättfärdiga inför honom i alla våra dagar. Och du, mitt barn,
skall kallas den Högstes profet, ty du skall gå före Herren och
bana väg för honom. Så skall hans folk få veta att frälsningen
är här med förlåtelse för deras synder genom vår Guds
barmhärtighet och mildhet. Han skall komma ner till oss från
höjden, en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens
skugga, och styra våra fötter in på fredens väg."5
Ibland när Gud vill tala till oss så sänder han en profet.
När tidpunkten för
Jesu födelse, enligt Guds rådslut var bestämd så sände han först
Johannes döparen att födas, såsom han lovat genom profeterna
Jesaja6
och Malaki7.
Han skulle gå före Jesus med Elias ande och kraft, och döpa
människor med ett omvändelsedop.
Johannes döparen bodde
i Judeens öken. Han bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte
om livet. Som en Guds nasir hade han inte klippt sitt hår utan låtit
det växa fritt sedan födseln. Det står att han åt gräshoppor och
vildhonung. Hans yttre kan knappast ha varit tilltalande, men det
budskap som han förkunnade var ett tilltal från Herren till
människorna. Han förkunnade: ”Omvänd er himmelriket är nära.”8
Så är det med
profetians gåva, profeter är aldrig bekväma i jordisk mening. Där
den helige Ande är där står också himlen öppen och himmelriket
flödar in i vår värld och där himmelriket brutit in där blåser
också den helige Ande.9
När jungfru Maria blir havande genom den helige Ande så öppnas
himlen och Fadern låter Sonen stiga ned i världen som Jesus Kristus
och växa i Marias mage som ett människobarn. På påskdagen uppstod
Jesus från de döda och på Kristi himmelsfärds dag blev han
upptagen till himlen för att den Helige Ande skulle kunna komma till
oss. På pingstdagen skedde så och den helige Ande kom till
lärjungarna. Där den helige Ande är nära, är himmelriket nära
och när människan uppfylls helt av helig Ande är himmelriket redan
här. Det som utmärkte alla profeterna i bibeln var att den helige
Ande använde dem till att frambära budskap från Herren.
Johannes döparen
sade om Jesus: ”Den som kommer ovanifrån står över alla. Den som
kommer från jorden tillhör jorden och talar jordiskt. Den som
kommer från himlen vittnar om vad han har sett och hört, och ingen
tar emot hans vittnesbörd. Den som tar emot hans vittnesbörd
erkänner därmed att det Gud säger är sant. Ty den som Gud har
sänt talar Guds ord; Gud ger Anden utan att mäta. Fadern älskar
Sonen och har lagt allt i hans hand. Den som tror på Sonen har evigt
liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan
Guds vrede blir kvar över honom.”10
Och han hade tidigare sagt om Jesus när han tillfrågades om
dopet att ”Han skall döpa er med helig ande och eld, han har
kastskoveln i handen och han skall rensa den tröskade säden och
samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som
aldrig slocknar.”11
Som Paulus skriver om nattvarden, himmelrikets måltid: ”den
som äter och dricker utan att tänka på vems kropp det gäller, han
äter och dricker en dom
över sig.”12
Jesus
har redan för alla druckit Guds vredes bägare13
i Getsemane när han på sina knän ber ”Fader, om du vill det, så
ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min”,14
när Jesus valde att ta hela syndafallet och dess konsekvenser ända
in i sin egen kropp och korsfästas med det på Golgata kulle för
att sedan bryta dödens och syndens makt i sin uppståndelse och
himmelsfärd. Vi har genom dopet och förlåtelsens ord fått ta emot
denna verklighet i våra egna liv. I nattvarden
kommer himmelriket att komma till oss och vi kommer snart att
tillsammans med änglar och ärkeänglar, troner och makter och hela
den himmelska härskaran stå inför Herrens tron i himlen och sjunga
Helig, helig, helig. Detta fick också profeten Jesaja uppleva när
han av Gud sändes till profet och senare kom att profetera om Jesus,
som Herrens lidande tjänare15
som skulle komma. Det står i Hebreerbrevet följande om att träda
inför Gud: ”ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens
stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar,
en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen;
ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av de rättfärdiga
som har fullkomnats och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt
förbund, och det renande blod som talar starkare än Abels. Se till
att ni inte avvisar honom som talar. Ty om inte de kunde komma undan
som avvisade honom när han här på jorden tillkännagav sin vilja,
hur skall då vi kunna det om vi vänder oss bort från honom när
han talar från himlen.”16
I dopet har vi del i
denna slutgiltiga verklighet som vi snart, genom den flödande nåd
som utgår från Jesu försoningsoffer på korset, får ta emot i
Kristi kropp och blod, i, med och under bröd och vin. Kristi kropp
för dig utgiven, Kristi blod för dig utgjutet. Ett förebådande av
hans återkomst i härlighet då jorden17
och himlens makter skall skakas18
och vi ska få se honom ”komma på himlens moln med makt och stor
härlighet. Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en
stor basun”19
och samla sina utvalda.20
När Jesus rensade Jerusalems tempel i sin brinnande kärlek till det
heliga påmindes lärjungarna om orden ur Psaltaren ”lidelsen för
ditt hus skall förtära mig.”21
”Ty vår Gud är en förtärande eld”22
”och det som då vacklar är skapat och skall försvinna, för att
det som inte vacklar skall bestå”23
till ”ett rike som inte kan skakas.”24
I Uppenbarelse boken står det skrivet om det rike Jesus skall komma
åter med: ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första
himlen och den första jorden fanns inte mer. Och jag såg den heliga
staden, det nya Jerusalem komma ner ur himlen, från Gud, redo som en
brud som är smyckad för sin man. Och från tronen hörde jag en
stark röst som sade: 'Se, Guds tält står bland människorna, och
han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv
skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon.
Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan ingen
smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.' Och han
som satt på tronen sade: 'Se, jag gör allting nytt.'”25
Precis som Johannes
döparen förebådar Jesus genom att först förkunna ”Omvänd er.
Himmelriket är nära”,26
så förebådar nattvarden himmelriket och Jesu återkomst i
härlighet.
Amen.
Låt oss stämma in i
kyrkans bekännelse.
(Som ni finner på den
bakre pärmen i psalmboken)
1Den
svenska kyrkohandboken I (2003, Stockholm: Verbum) s. 28
2Luk
1:13
3Apg
19:4
4Luk
1:37
5Luk
1:68-79
6Jes
40:3-5
7Mal
3:1, 4:6
8Matt
3:2
9Matt
12:28, Apg 1:6-8
10Joh
3:31-36
11Matt
3:11-12
121
Kor 11:29
13Jes
51:22
14Luk
22:42
15Jes
52:13-53:12
16Heb
12:22-24
17Heb
12:26
18Matt
24:29
19Matt
24:30-31
20Matt
24:31
21Joh
2:17, Ps 69:9
22Heb
12:29
23Heb
12:27
24Hen
12:28
25Upp
21:1-5
26Matt
3:2, 4:17
2 kommentarer:
Tack för att jag får läsa din predikan! Får jag fråga vilka psalmer du ramar in predikan/gudstjänsten med?
Varsågod, jag blir glad för din skull!
Jag har inte satt psalmerna själv till denna predikan. Jag höll den för tre år sedan när jag hade venia från +Hans-Erik i Strängnäs. Jag uppskattar generellt följande psalm när det är Johannes Döparen, du får avgöra själv om den är lämplig:
http://svps1986.blogspot.se/2010/02/426-hor-du-rosten.html
Andreas Holmberg gör ett fantastiskt arbete med att knappa in hela koralsatser för psalmer som saknar copyright.
Skicka en kommentar