Detta inlägg publiceras som svar på:
1. Klimatfrågan är inte
frälsningsavgörande
2. Med tanke på att vissa saker är
enkla att observera och förstå vetenskapligt och andra INTE är
det, däribland klimatfrågan, rekommenderas att man börjar med att
gå till botten med det vetenskapliga underlaget
För att komma fram till de slutsatser
om klimatutvecklingen som är nuvarande konsensus i Sverige (och i
andra delar av världen) används först och främst en förenklad
fysikalisk modell för att kunna användas till matematiska
beräkningar. Denna är i bästa fall en approximation av hur
verkligheten fungerar. Ett litet fel i ett grundläggande antagande
eller antagna startvärden kan om man försöker göra en
långtidsprognos, på låt oss säga 30 år framåt i tiden, innebära
att det uträknade svar man kommer fram till kommer att avvika så
kraftigt från verkligheten att det är oanvändbart. Att sedan dra
slutsatser utifrån detta kan därför med facit i hand (som vi inte
har) ha varit alltifrån nödvändigt till helt onödigt.
För inte så länge sedan trodde en
del människor utifrån klimatprognoserna att det skulle sluta snöa
i Sverige om vintrarna. Igår, på långfredagen, snöade det i Uppsala
fast det borde vara vår. För att inte tala om vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 då
snön låg från november till april, det har väl knappt kommit så
mycket snö på hundra år?
Jag tycker oavsett den slutgiltiga
konsekvensen av våra utsläpp av växthusgaser att detta tycks
motiverat av 1. Tanken på ett "rättfärdigt" mänskligt
konstruerat inomvärldsligt utopia (som riskerar att hindra
mottagandet av Guds rike) 2. Rädsla för världens undergång
(Världen är redan dömd till undergång)
Jag anser att man innan man tar något
beslut att göra något så stort som att anta klimatfrågan som en
"bekännelsefråga" (status confessionis) också ärligt gör sitt bästa att
bemöta den sakliga kritik som framförts mot det som är nuvarande
konsensus i Sverige angående klimatfrågan.
Till den kompetente i matematik och
fysik, som dessutom tror starkt på (vilket är en kategori som har
en annan utgångspunkt än vetenskap) klimatfrågan rekommenderar jag
denne att ge sig i kast med att diskutera med följande professor i
tillämpad matematik vid KTH:
http://claesjohnson.blogspot.se/2012/03/summary-of-debate-on-greenhouse-effect.html
Professor Claes Johnson tycks, oavsett
om han har rätt eller fel, mycket intresserad av det vetenskapliga
förhållningssättet att kritiskt granska, vilket brukar kunna leda
till en större vetenskaplig klarsynthet och nykterhet.
Personligen är jag ingen anhängare av
det moderna samhällets slit- och slängmentalitet och de effekter
detta får på miljön och jag är och har alltid varit vegetarian.
Fundamentalt står vårt hopp till
Jesus Kristus, inte huruvida vi som människor kan hindra utsläppen
av växthusgaser idag.
5 kommentarer:
Det är anmärkningsvärt att du är så rädd för en liten felberäkning av klimatutvecklingen medan du blint litar på en gud för vilken det inte föreligger några som helst vetenskapliga belägg.
Hej Rickard! Jag ser två problem med ditt resonemang. För det första är klimatmodellerna säkra och visar på ett tydligt sätt hur klimatet påverkas av antropogena utsläpp av växthusgaser, se http://www.skepticalscience.com/climate-models-intermediate.htm. För det andra kan man inte peka på enskilda lokala väderförhållanden när man bedömer globalt klimat, se http://www.skepticalscience.com/global-warming-cold-weather-intermediate.htm. Du skriver om de kalla vintrarna i Sverige 2010, men tänk på att det var det varmaste året någonsin uppmätt globalt! Källa: http://www.smhi.se/forskning/kallt-i-sverige-men-varmt-globalt-1.13949
Gud välsigne dig!
Micael
Rickard. Jag ser ditt inlägg som ett svar till en större diskussion och i mina ögon gör du en mycket viktig distinktion.
Först en reflexion. Jag kommer ofrånkomligen att tänka på Peter Seewald´s bok om Benedictus XVI - "Världens ljus". I talet om ekumeniska kontakter med de protestantiska kyrkorna, då med fokus på våran Lutherska, framkommer vad som utifrån upplevs som så problematiskt med vår kyrka i sin strävan efter att vara tidsanpassad och modernistisk. Under 70-talet skulle vi först vara socialistisk, efter detta satte den ekologin i främsta rummet, för att därefter bli feministiskt inriktad, fram till nästa stora trend, att bli genusorienterad och anamma idéer om könskonstruktion. Alla dessa olika ämnen har nästan direkt blivit känslomässigt laddade för vår kyrka vilket velat göra de olika frågorna till nästintill till bekännelsefrågor (se bara idag på äktenskapsfrågan). Att nu göra klimatfrågan till en bekännelsefråga finns det ingen substans i. Det är väl ändå Jesus som är Herre och tron på honom som leder till frälsning och måste vara vårat centrum.
Detta faktum förringar inte värdet av ett djupt engagerad för klimatet och en strävar efter omställning och balans mellan människa och miljö. För min egen del som kristen blir det naturligt att värna om allt liv. Jag har jag länge varit medlem i naturskyddsföreningen och genom åren både deltagit i aktioner och skänkt pengar till olika projekt. Försöker även att vara en medveten konsument osv. Detta engagemang delar jag dock med både andra troende samt helt sekulära människor. Men min kristna tro står heller inte och faller på dessa frågor utan på min relation till Gud och hans son Jesus Kristus, och det är en väsensskild skillnad. Jesus är vår lösning och vår fortsättning. Det är utifrån detta faktum livet tar sin utgångspunkt.
Det kommer en dag när allt liv och den verklighet vi känner ofrånkomligt är över. Det behöver vi verkligen inte hjälpa till med genom att ta livet av oss innan det är dags så att säga. Men var sak har sin plats och tid, så och med domen. Detta har funnits i kyrkans medvetande i alla tider, och i vår tradition är det är ett tros- och kunskapsfall att nu dribbla bort korten mellan lag och evangelium. Vi bör på alla sätt sträva efter en bättre värld och tryggare och godare livsvillkor för allt liv, det uppmanar Herren oss till, men klimatfrågan får inte bli ett kristet avguderi likt att rubba tron på Jesus som vår Frälsare som det centrala i vår tro. Det är hans gärning på korset som är bryggan till det andra eviga livet, vi kan inte frälsa oss själva utan Gud.
För om det är klimatfrågan som är det viktigaste kan man väl lika gärna lämna kyrkan helt och fult ut lägga all sin tid på detta arbete, det behöver vi väl inte Gud till kan man kanske då tycka...
Pär: Det är fundamentalt att jag inte vetenskapligt kan bevisa Guds existens för dig, men att Gud däremot kan uppenbara sig för dig. Min eventuella rädsla för felberäkningar är inte för handen, om du inte avser detta bildligt. Jag anser att produkter av människans förstånd och empiriska observationer vanligtvis bör granskas och "sovas på" innan alltför stora slutsatser dras. På grund av det som i Kristen tro benämns syndafallet och som mänskligt kan observeras i att allting i världen inte är bra, så är jag medveten om människans många tillkortakommanden vad gäller att på egen hand realisera goda avsikter på ett fullkomligt vis.
Vad gäller det anmärkningsvärda i min Gudstillit kan jag dock hänvisa till diverse under och mirakel som bör anses utav naturvetenskapen som svåra att passa in i en strikt materialistisk världsbild av nuvarande mått, men ändå kan observeras inom dess ramar. Bl.a. människor som blivit mirakulöst helade, vilket jag personligen erfarit. Exempel som kanske kan göra det lite lättare att lita på Gud:
http://www.marypages.com/IncorruptBodies.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Holy_Fire
http://www.shroud.com/
Anledning till att jag litar blint på Gud är dock hans uppenbarelse i mitt liv av sig själv och sin fullkomliga kärlek och omsorg om mig och alla andra människor, trots vår ibland motvilliga disposition. Pär, ponerande Guds existens, skulle du inte vilja att Gud är absolut god och kärleksfull mot dig och alla andra människor och vill ditt bästa mer än du själv kan förstå?
Micael, ursäkta det sena svaret, har varit upptagen med min uppsats. Det jag vill belysa med väderexemplet, förutom att prognoser om framtidens temperaturer inte alltid stämmer överens med det vi förväntar oss, är att klimatmodellerna är såpass förenklade att de inte kan inkludera det lokala vädret vare sig över kortare eller något längre tid. Men om man vill göra en komplett datorsimulering (vilket rimligtvis inte bör ligga inom den tillgängliga datorberäkningskapaciteten under de närmaste åren, förutsatt att vi kan modellera det korrekt matematiskt) så kan inte lokala förhållanden i tid och rum undantas om en klimatmodell bygger på principer om återkoppling och mätdata som trots allt införskaffas genom att samla in mätdata på enskilda punkter marknära eller i atmosfären.
Den kompletta "datorsimuleringen" av klimatet är den verklighet vi lever i och jag tror att vi bör först och främst förlita oss på denna om vi vill dra definitivt avgörande slutsatser.
Gud välsigne dig också Micael!
Skicka en kommentar